Metaller finns naturligt i låga halter i sötvatten. Människan har dock ökat metallhalterna i miljön genom olika utsläpp till luft och vatten. Redan vid måttligt höga halter av metaller kan fortplantningen och överlevnaden hos växter och djur påverkas. Risken är störst i mjuka, näringsfattiga och humusfattiga vatten samt i vatten med lågt pH. Genom analys av metaller i vattenmassan ges möjlighet att bedöma påverkan från omgivningen och risken för biologiska störningar.
Presenterade värden har jämförts bedömningsgrunder för årsmedelvärden enligt HVMFS 2019:25. Värdet för god status är här värdet som gäller för sjöar med hårdhetsklass 3.