Minska växthusgasutsläppen från transporter

Utsläppen från transporter står för majoriteten av de geografiska utsläppen i Huddinge, och resor med egen bil dominerar. Kommunens rådighet över invånarnas transporter är begränsad och styrs i hög utsträckning av teknikutveckling och lagstiftning och styrmedel på nationell nivå. Kommunen har dock rådighet över infrastrukturen och kan, genom utbyggnad av infrastruktur och som trafikreglerande myndighet, skapa förutsättningar för överflyttning från bil till mer klimatsmarta trafikslag.

Delmålet följs upp med tre indikatorer: koldioxid från vägtransporter, koldioxidutsläpp från tjänsteresor, samt andel personbilar med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta.

Statistiken från Nationella emissionsdatabasen avseende koldioxidutsläpp från vägtransporter (indikator 1.1.1) eftersläpar. Den senast tillgängliga statistiken är från 2023, då utsläppen uppgick till 80 967 ton. Jämfört med utgångsvärdet 92 405 ton (2020) innebär detta en minskning med cirka 12 procent under programperioden. Under 2020 och 2021 minskade utsläppen kraftigt jämfört med åren dessförinnan, men då berodde minskningen till stor del av pandemin och de förändrade resmönster som dess restriktioner medförde, till exempel att många arbetade hemifrån i stället för att arbetspendla. Att utsläppen minskat i ungefär samma storleksordning 2022 och sedan fortsatt minska då det inte längre råder pandemirestriktioner, är därför intressant.
En starkt bidragande faktor till att utsläppen från vägtransporter minskade under 2022 är reduktionsplikten , som genom succesiv ökning medfört en högre grad iblandning av biodrivmedel i den bensin och diesel som säljs. Reduktionsplikten var som högst under 2022 och 2023, 30,5 procent. År 2024 sänktes reduktionsplikten till 6 procent och år 2025 höjdes den till 10 procent.

Eftersom den indikator som följs upp inom ramen för miljöprogrammet eftersläpar två år har kompletterande underlag inhämtats för att bättre kunna analysera trenden. Google har tagit fram tjänsten Environmental Insights . Tjänsten är kopplad till Google Maps och använder samlad platsinformation från användarresor för att dra slutsatser om trafik, färdsätt och totala körsträckor i en stad. Dessa kombineras sedan med en uppskattning av fordonstyper och genomsnittlig bränsleförbrukning för varje resa. Senaste data är från 2023 och den indikerar inte att det skett någon väsentlig förändring i resmönstren, som minskat resande över lag eller att det skett någon signifikant överflyttning från bil till andra färdmedelsval.
Trafikverket har publicerat preliminär statistik som visar att utsläppen av växthusgaser från transportsektorn, på nationell nivå, var i princip oförändrade under 2023 jämfört med 2022, och att de ökade kraftigt (18 procent) under 2024 för att sedan minska med 3,6 procent under 2025. Utvecklingen förklaras av att reduktionsplikten ökade något och att elektrifieringen fortsätter. I och med att det inte går att se att det skett förändringar i resvanor och resmönster, samt att förändringar i reduktionsplikten berör även transporter i Huddinge kommun, kan det antas att utsläppen från transporter i Huddinge har följt den nationella trenden.

Ökad elektrifiering är en nyckelfaktor till att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska. Efter att andelen elbilar minskade under 2024 ökade den igen 2025 – från 35 till 36,5 procent . Elektrifieringen av fordonsflottan har däremot inte skett i den takt den behövt för att få tillräcklig effekt på utsläppen. Och målvärdet för 2025 (65 000 ton) har därmed inte uppnåtts under programperioden. Även om fordonsflottan successivt blir mer energieffektiv (inklusive ökad elektrifiering), ökar samtidigt det totala trafikflödet vilket till stor del eliminerar effektiviseringseffekten .
Det är därför viktigt att kommunen fortsätter arbeta aktivt där man har rådighet, och har en tydlig plan för arbetet. Kommunen tog under 2022 fram Handlingsplan med förslag på åtgärder som syftar till att nå klimat- och energimålen i miljöprogrammet, som konkretiserar kommunens plan för att nå delmål 1.1, 1.2, 1.3, samt 2.1 i miljöprogrammet. När hela programperioden sammanfattas i detta miljöbokslut märks att kommunkoncernen arbetar aktivt med åtgärder för att bidra till utsläppsminskningar, men att utmaningar samtidigt kvarstår.
Ett viktigt arbete för att öka andelen hållbara transporter är att säkerställa att en stor del av befolkningen har god tillgång till kollektiva färdmedel. Andelen befolkning som bor i icke-kollektivtrafiknära lägen har ökat de senaste åren. Det handlar främst om omvandling av fritidshusområden, där planeringsprocesserna ofta är långa, vilket gör att det tar ett antal år innan nya planeringsprinciper får genomslag. Det är viktigt av många skäl, men även för att utvecklingen av boende i stationsnära lägen ska öka, att planerade områden inom stationsnära lägen genomförs enligt plan. Eftersom en stor del av planerad ny bebyggelse ligger i stationsnära lägen är det viktigt att fortsätta jobba med, och även utveckla, arbetet med mobility management i kommunens exploateringsområden i stationsnära lägen.

Kommunens trafikplanerare lyfter i Uppföljning av trafikstrategi och åtgärdsplaner 2025 att målen för gångtrafik respektive cykeltrafik om 50 procent respektive 15 procent till år 2030 sannolikt inte kommer att nås. Det krävs ett stort skifte i planeringen för att kunna uppnå kommunens (och regionens) mål. De hållbara färdmedlens konkurrenskraft gentemot bilen måste öka. Huddingeborna är betydligt mer nöjda med möjligheten att resa med bil än att resa med kollektivtrafik. Det behövs både åtgärder för bättre infrastruktur och drift för att förbättra förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafik men även styrmedel för biltrafiken.

Under 2025 har också flera investeringar genomförts, bland annat utbyggnad av gång- och cykelbana längs Stambanevägen samt mindre åtgärder såsom cykelparkering, övergångsställen, tillgänglighetsåtgärder med mera.

Under 2025 har kommunen tagit fram kommunkoncerngemensamma principer för publik laddning som omfattar hemmaladdning, destinationsladdning, snabbladdning för lätta fordon och laddning för tung trafik. Samtidigt förbereds införandet av publika laddplatser vid infartsparkeringar med planerad etablering 2027. Utöver det planeras mobilitetsåtgärder i majoriteten av pågående detaljplaneprojekt – särskilt i stationsnära lägen. Åtgärderna kan exempelvis bestå av bilpool, lånecyklar/-lådcyklar eller särskilda utrymmen för cykelservice i husen. Arbete med säkra skolvägar pågår och antalet deltagande skolor ökade år 2025 jämfört med föregående år.

Kommunkoncernen ställer fordons- och bränslekrav i sina upphandlingar enligt den framtagna Södertörnsmallen, där kravställningarna ökar successivt vilket driver på omställningen till mer energieffektiva och fossilfria transporter. I ett avtal har en incitamentsklausul aktiverats, vilket innebär att leverantören får en högre ersättning när de kunnat påvisa att de ökat sin användning av fossilfria drivmedel.

När det gäller koldioxidutsläpp från tjänsteresor (indikator 1.1.2) uppgick utsläppen 2025 till 240 ton, vilket innebär att målvärdet om 285 ton är uppnått. Utsläppen från flygresor uppgick 2025 till 40,6 ton, jämfört med 99 ton 2024 och cirka 150 ton 2023. Minskningen förklaras av ett minskat antal flygresor och framför allt färre långa flygresor. Drivmedelsanvändningen av bensin och diesel minskade, samtidigt som utsläppen från kommunens tjänsteresor med egna fordon ökade något.

Under 2024 genomfördes en kartläggning av utsläppen från kommunens tjänsteresor och de anställdas arbetspendling med hjälp av processledningsmodellen CERO, Climat and Economic Research in Organisations . Kommunen har vid flera tillfällen, första gången 2010, genomfört samma typ av kartläggning. Resultatet visar att utsläppen minskat med 31 procent per capita sedan 2015. Minskningen förklaras främst av att arbetspendlingen har minskat då kommunen tillåter hemarbete och att allt fler möten på distans styrs om till att bli digitala. Andelen fossiloberoende bilar i fordonsflottan har ökat och utsläppen från tjänsteresor har minskat markant med hela 40 procent sedan 2015. I samband med kartläggningen togs en åtgärdsplan fram för hur utsläppen framöver ska kunna minska ytterligare.

Förändringen i fordonsflottan har inte skett i den takt som ursprungligen planerats. Under 2024 pausades inköp av nya fordon på grund av pågående upphandling av standardiserade fordon, vilket är en process som dragit ut på tiden. Upphandling av ett nytt fordonsavtal slutfördes i september 2025. Utfasning av äldre fordon pågår och en stor del av fordonsflottan kommer att bytas ut under 2026. Beställningar är lagda och leveranstiderna bedöms som goda. Målvärdet för 2025 har inte nåtts under programperioden, men kommer troligtvis vara uppnått år 2026.

Sammantaget har kommunen endast nått målvärdet för en av tre indikatorer under programperioden, varför delmålet inte är uppnått.