Minska växthusgasutsläppen från transporter

Utsläppen från transporter står för majoriteten av de geografiska utsläppen i Huddinge och resor med den egna bilen dominerar. Kommunens rådighet över invånarnas transporter är begränsad och styrs i hög utsträckning av teknikutveckling och lagstiftning och styrmedel på nationell nivå. Kommunen har dock rådighet över infrastrukturen och kan genom utbyggnad av infrastruktur och som trafikreglerande myndighet skapa förutsättningar för överflytt från bil till mer klimatsmarta trafikslag.

Delmålet följs upp med tre indikatorer: koldioxid från vägtransporter, koldioxidutsläpp från tjänsteresor, samt andel personbilar med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta.

Statistiken från Nationella emissionsdatabasen avseende koldioxidutsläpp från vägtransporter (indikator 1.1.1) eftersläpar, varpå den senast tillgängliga statistiken är från 2022, då utsläppen var 80 174 ton. Jämfört med 2021 (90 353 ton) noteras här en tydlig minskning (ca 11 %) av utsläppen. Det här kan ses som lite av ett trendbrott. Under 2020 och 2021 minskade utsläppen kraftigt jämfört med åren dessförinnan, men då berodde minskningen till stor del av pandemin och de förändrade resmönster som dess restriktioner medförde, till exempel att många arbetade hemifrån i stället för att arbetspendla. Att utsläppen minskat i ungefär samma storleksordning 2022, då det inte längre rådde pandemirestriktioner, är därför intressant.

En starkt bidragande faktor till att utsläppen från vägtransporter minskade under 2022 är reduktionsplikten , som genom succesiv ökning medfört en högre grad iblandning av biodrivmedel i den bensin och diesel som säljs. Reduktionsplikten var som högst under 2022 och 2023, 30,5 %. 2024 beslutade regeringen att sänka reduktionsplikten till 6 %. År 2025 är det beslutat att den höjs till 10 %.

Eftersom den indikator som följs upp inom ramen för miljöprogrammet eftersläpar två år har kompletterande underlag inhämtats för att bättre kunna analysera trenden. Google har tagit fram tjänsten Environmental Insights. Tjänsten är kopplad till Google Maps och använder samlad platsinformation från användarresor för att dra slutsatser om trafik, färdsätt och totala körsträckor i en stad. Dessa kombineras sedan med en uppskattning av fordonstyper och genomsnittlig bränsleförbrukning för varje resa. Senaste data är från 2023 och den indikerar inte att det skett någon väsentlig förändring i resmönstren, som minskat resande över lag eller att det skett någon signifikant överflytt från bil till andra färdmedelsval.

Trafikverket har publicerat preliminär statistik som visar att utsläppen av växthusgaser från transportsektorn, på nationell nivå, var i princip oförändrade under 2023 jämfört med 2022, och att de ökade kraftigt (18 %) under 2024. Utsläppsökningen förklaras till största del av att biodrivmedelsandelen minskade till följd av minskad reduktionsplikt. I och med att det inte går att se att det skett förändringar i resvanor och resmönster, samt att förändringar i reduktionsplikten berör transporter i Huddinge kommun också, kan det antas att utsläppen från transporter i Huddinge har följt den nationella trenden.

Ökad elektrifiering är en nyckelfaktor till att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska. Under 2024 minskade andelen laddbara personbilar med en procentenhet jämfört med 2023 . Elektrifieringen av fordonsflottan har med andra ord inte skett i den takt den behövt för att få tillräcklig effekt på utsläppen. Det är därför rimligt att anta att målvärdet för 2025 inte nås. Även om fordonsflottan successivt blir mer energieffektiv (inklusive ökad elektrifiering), ökar samtidigt det totala trafikarbetet, vilket till stor del eliminerar effektiviseringseffekten.

Det är därför viktigt att kommunen fortsätter arbeta aktivt där man har rådighet, och har en tydlig plan för arbetet. Kommunen tog under 2022 fram Handlingsplan med förslag på åtgärder som syftar till att nå klimat- och energimålen i miljöprogrammet, som konkretiserar kommunens plan för att nå delmål 1.1, 1.2, 1.3, samt 2.1 i miljöprogrammet. När 2024 års arbete sammanfattas i detta miljöbokslut märks att kommunkoncernen arbetar aktivt med åtgärder för att bidra till utsläppsminskningar, men att utmaningar samtidigt kvarstår.

Ett viktigt arbete för att öka andelen hållbara transporter är att säkerställa att en stor del av befolkningen har god tillgång till kollektiva färdmedel. Befolkning som bor i icke-kollektivtrafiknära lägen har ökat de senaste åren. Det handlar främst om omvandling av fritidshusområden, där planeringsprocesserna är ofta långa, vilket gör att det tar ett antal år innan nya planeringsprinciper får genomslag. Det är viktigt av många skäl, men även för att utvecklingen av boende i stationsnära lägen ska öka, att planerade områden inom stationsnära lägen genomförs enligt plan. Eftersom en stor del av planerad ny bebyggelse ligger i stationsnära lägen är det viktigt att fortsätta jobba med, och även utveckla, arbetet med mobility management i kommunens exploateringsområden i stationsnära lägen.

Kommunens trafikplanerare lyfter i sin uppföljning av trafikstrategi och åtgärdsplaner 2024 att de mål för gångtrafik respektive cykeltrafik om 50 % respektive 15 % till år 2030 sannolikt inte kommer att nås. Det krävs ett stort skifte i planeringen för att kunna uppnå kommunens (och regionens) mål. De hållbara färdmedlens konkurrenskraft gentemot bilen måste öka. Huddingeborna är betydligt mer nöjda med möjligheten att resa med bil än att resa med kollektivtrafik. Samtidigt finns områden där knappt hälften av hushållen har tillgång till bil. Där är kollektivtrafiken och olika typer av mobilitetsåtgärder en förutsättning för god tillgänglighet.

Positivt är att kommunen under 2024 har utvecklat gång- och cykelinfrastrukturen, bland annat genom förbättringsåtgärder längs Gamla Södertäljevägen och att en helt ny separerad gång- och cykelväg har byggts ut mellan Månskärsvägen och det regionala stråket längs E4/E20 vid trafikplats Lindvreten norra.

Under året har Mobilitets- och parkeringsprogram för Flemingsberg antagits. Med ett antaget mål om 70 % resande med gång, cykel och kollektivtrafik till år 2030 och med utblick mot år 2050 där alla resor ska vara fossilfria, ställs krav på parkering, mobilitet och trafiksystem. Mobilitets- och parkeringsprogrammet syftar till att utgöra underlag för den fortsatta planeringen av Flemingsberg och beskriver hur parkering ska ordnas samt anger riktlinjer för hur en hållbar mobilitet ska säkerställas.

Kommunkoncernen arbetar också på flera plan för att förbättra allmänhetens tillgång till publik laddinfrastruktur. Projekt för att möjliggöra laddinfrastruktur på kommunens infartsparkeringar och en utredning av laddinfrastruktur på gatumark/allmän plats pågår, men är försenat. Samtidigt pågår framtagande av en kommunkoncernövergripande strategi för laddinfrastruktur. Huddinge Samhällsfastigheter AB har 129 laddpunkter installerade på 49 olika platser i kommunen. Huge Bostäder AB har i nuläget 56 publika laddplatser i sina bostadsområden och i Forellgaraget.

Kommunkoncernen ställer fordons- och bränslekrav i sina upphandlingar enligt den framtagna Södertörnsmallen, där kravställningarna ökar successivt vilken driver på omställningen till mer energieffektiva och fossilfria transporter. I ett avtal har en incitamentsklausul aktiverats, vilket innebär att leverantören får en högre ersättning när de kunnat påvisa att de ökat sin användning av fossilfria drivmedel.

Koldioxidutsläpp från tjänsteresor (indikator 1.1.2) var 2024 ca 311 ton. Jämfört med föregående år sker en minskning av utsläppen med 12 %. Huvudförklaringen till det är att det 2024 genomfördes färre flygresor. Utsläppen från flygresor var 2023 ca 150 ton, jämfört med 99 ton 2024. Drivmedelsanvändningen av bensin och diesel minskade något, samtidigt som utsläppen från kommunens tjänsteresor med egna fordon ökade på totalen, vilket kan förklaras av att fossila drivmedlen släppte ut mer växthusgaser 2024 jämfört med tidigare år till följd av minskningen av reduktionsplikten.

Under 2024 genomfördes en kartläggning av utsläppen från kommunens tjänsteresor och de anställdas arbetspendling med hjälp av en metod framtagen av CERO, Climat and Economic Research in Organisations . Kommunen har vid flera tillfällen, första gången 2010, genomfört samma typ av kartläggning. Resultatet visar att utsläppen minskat med 31 % per capita sedan 2015. Minskningen förklaras främst av att arbetspendlingen har minskat då kommunen tillåter hemarbete och att allt fler möten på distans styrs om till att bli digitala. Andelen fossiloberoende bilar i fordonsflottan har ökat och utsläppen från tjänsteresor har minskat markant med hela 40 % sedan 2015. I samband med kartläggningen togs en åtgärdsplan fram för hur utsläppen framöver ska kunna minska ytterligare.

Förändringen i fordonsflottan har inte skett i den takt som ursprungligen planerats. Vid 2024 års utgång var 71 % av fordonsflottan fossiloberoende. Under 2024 pausades inköp av nya fordon på grund av pågående upphandling av standardiserade fordon. Upphandlingsprocessen har dragit ut på tiden. Risker som kan påverka målvärdet 2025 är främst leveranstiderna för fordon från leverantörerna men även upphandlingsprocessen. Målvärdet för 2025 ser dock ut att kunna nås.

Sammantaget ser kommunen ut att kunna nå målvärdet för tjänsteresor och fossiloberoende fordonsflotta, men det förutsätter att flygresandet fortsätter minska. Flygande på samma nivåer som 2024 skulle kunna bidra till att målvärdet inte nås, även om fordonsflottan är helt fossilfri. Målvärdet för utsläpp från vägtrafiken bedöms inte kunna nås.