Minimerad spridning av miljögifter

Vardagsprodukter som leksaker, elektronik, textil och rengöringsmedel kan innehålla kemiska ämnen med egenskaper som ökar riskerna för negativa hälso- och miljöeffekter. Kommunen kan minimera spridningen av miljögifter genom att bland annat fokusera på miljömärkning och miljöcertifiering vid inköp.

I kommunen finns flera förorenade områden som riskerar att påverka människor och miljö och som oftast är historiska skulder men som likväl behöver åtgärdas. Indikatorer som valts till detta delmål följer upp handlingsplan för gifter i miljön (5.2.1), andel inköp av miljöcertifierade och miljömärkta varor (5.2.2), inventering och riskklassning (5.2.3) samt påbörjad markundersökning (5.2.4) kopplat till förorenade områden.

Delmålets indikatorer visar på en varierat resultat vilket gör det svårt att bedöma delmålet som helhet. De största utmaningarna tycks ligga i att vända den nedåtgående trenden för inköp av miljöcertifierade och miljömärkta varor, samt tillse att samtliga förvaltningar arbetar med att fasa ut farliga ämnen enligt Handlingsplanen för gifter i miljön, som även detta år, inte varit möjlig att följa upp fullt ut då samtliga verksamheter inte haft möjlighet att inkomma med underlag, bland annat på grund av resursbrist. Att trenden bedöms positiv för delmålet beror framför allt på det systematiska arbete som bedrivs av kommunens egen initierade tillsyn och hantering av för förorenande områden samt att många av kommunens verksamheter under året arbetat aktivt med handlingsplanen för gifter i miljön.

För handlingsplanen visar det sammanslagna resultatet från de svarande förvaltningarna och bolagen att 92 procent av åtgärderna är genomförda eller bedömda som ej relevanta i verksamheterna. Resultatet visar på att trenden utvecklas i rätt riktning. Årets uppföljning visar att arbetet med Handlingsplan Gifter i miljön utvecklas positivt. Utfallet ligger i nivå med föregående år och bekräftar att handlingsplanen är väl integrerad i det löpande miljöarbetet.
Genomförandegraden är som högst där verksamheterna har rådighet, särskilt inom kemikaliehantering, städ- och hygienrutiner samt elektronik. Områden med lägre genomförandegrad sammanfaller med åtgärder som enheterna anser ligger utanför deras kontroll (exempelvis fastighetsnära materialval, ventilationskontroll (OVK) och vissa livsmedels- och upphandlingsfrågor), samt delar av leksaksutfasningen där arbetet pågår.

Målsättningen om att samtliga åtgärder skulle vara genomförda under 2025 nåddes inte fullt ut, vilket delvis beror på att många av åtgärderna är av löpande karaktär och utvecklas kontinuerligt. Det uppnådda resultatet bedöms därför som gott.

För att nå miljöprogrammets mål om minskad användning och spridning av farliga ämnen krävs fortsatt samordning och uppföljning på förvaltningsövergripande nivå. Samtidigt behöver berörda verksamheter fullfölja pågående åtgärder inom textilier och möbler samt köksrelaterad plast samt säkerställa bemanning av miljöombud och kemikalieansvariga. För 2025 ligger andelen inköp av miljöcertifierade/miljömärkta varor och produkter på 23 procent, vilket är en ökning från 2024 med 7 procentenheter men långt ifrån målet på 50 procent. Anledningen till den procentuella ökningen från 2024 är att hårdvaror upphandlats som TCO-märkta och därmed kan räknas in.

Att välja miljömärkta varor och produkter bygger idag på frivillighet hos verksamheterna och verktygen kommunen har för att öka andelen är informationsspridning och påverkan av beteende. För att vända trenden krävs troligtvis att möjligheten att välja varor och produkter som inte är miljöcertifierade/miljömärkta behöver tas bort inom vissa kategorier. Alternativt att ekonomiska medel behöver skjutas till som incitament. Inom kommunens verksamhet finns skillnader där vissa verksamheter ligger högt och andra lågt i andelen. Riktade utbildningsinsatser och spridning av goda exempel bedöms också kunna bidra till att vända den negativa trenden.

Arbetet med den egeninitierade tillsynen för att inventera, riskklassificera och genomföra markundersökningar på förorenade områden utgår från MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). Arbetet består av två faser där inventering och riskklassning (följs upp i indikator 5.2.3) utgör fas 1 och fas 2 utgörs bland annat av markundersökningar inom områden från fas 1 (följs upp i indikator 5.2.4).

Inventering och riskklassning har utförts på 21 EBH-objekt med branschklass 2 på kommunens mark under programperioden. Totalt har 23 objekt identifierats och det finns pågående inventeringsärenden även på de som kvarstår. Objekten har mestadels bestått av nedlagda kommunala deponier, men andra objektstyper som garveri, verkstadsindustrier och ytbehandlare har också förekommit. Kommunen har arbetat vidare med objekten utifrån en prioriteringsordning efter inventeringen och kommer fortsätta sitt arbete med den egeninitierade tillsynen även efter miljöprogrammets slut. Totalt har 21 inventeringar och riskklassificeringar av förorenade områden som tillhör branschklass 2 utförts under hela programperioden och målvärdet är därmed uppnått.

Åtta markundersökningar har utförts på redan risklassificerade områden på kommunal mark under programperioden. Samarbete sker över förvaltningsgränser för att uppnå indikatormålet. Utifrån de inventeringar som utförts har de mest prioriterade förorenade områdena valts ut för markundersökningar, där fokus legat på nedlagda handelsträdgårdar och deponier. Föroreningar har noterats på samtliga platser som markundersökts, varvid vissa krävt direkt uppföljning för att skydda människors hälsa och miljön. Uppföljningen av de förorenade områdena fortsätter även efter att indikatormålet har uppfyllts. Sammantaget har åtta markundersökningar genomförts under hela programperioden och därmed är målvärdet om åtta markundersökningar under programperioden uppnått.