Minska de konsumtionsbaserade utsläppen

Kommunens konsumtionsbaserade utsläpp följs upp genom en så kallad miljöspendanalys. En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika klimatfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor, men också att undersöka vilken och hur stor klimatpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp. Utsläppen beräknas baserat på hur mycket pengar som spenderats inom olika inköpskategorier, så kallad spendanalys.

Miljöspendanalysen ska främst ses som ett analysunderlag för att visa var utsläppen ligger och vilka inköpskategorier olika verksamheter behöver prioritera att jobba med. Resultatet från Miljöspendanalysen visar inte om mer klimatvänliga val har gjorts, såsom exempelvis inköp av större andel vegetarisk mat, klimatvänliga drivmedel eller begagnade varor i stället för nytt. Måluppföljningen för indikatorn och delmålet baseras på miljöspendanalysen, vilket är problematiskt då resultaten blir missvisande. Miljöspendsanalysens resultat ger en siffra för CO2e per spenderad krona men tar inte hänsyn till skillnader i utsläpp per spenderad krona mellan olika inköpskategorier.

Huddinge kommuns konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp från varor och produkter uppgick år 2025 till 35,3 kiloton koldioxidekvivalenter. Det är en ökning med 12 procent i koldioxidekvivalenter (CO2e) jämfört med föregående år. Ökningen i utsläpp jämfört med föregående år beror framför allt på att kommunen gjort fler inköp och därmed spenderat mer pengar under 2025 än under 2024. Ökningen i CO2e är däremot större än ökningen i spenderade kronor 2025 jämför med 2024. Det är svårt att veta exakt orsak samtidigt som det inte säger så mycket att jämföra utfallet mellan olika år då inköpsbehovet kan variera. Under 2025 har en större andel inköp skett inom inköpskategorin Entreprenader vilket är en kategorityp som ger höga utsläpp. Sett enbart till måluppfyllelse för indikatorn (1.3.1), och därmed även delmålet, är målvärdet för programperioden inte helt uppnått. Med anledning av bristerna i miljöspendanalysen som underlag görs i stället bedömningen att tillståndet är tveksamt med osäker trend.

Majoriteten (49 procent) av de konsumtionsbaserade utsläppen kommer från entreprenader såsom mark- och anläggningsarbeten, gatu- och parkarbeten samt fastighetsförvaltning och byggentreprenader. Därefter kommer utsläpp från inköp av livsmedel och måltider (16 procent), facility management (9 procent), omsättningsvaror (8 procent), IT och telekom (7 procent), fordon, maskiner och transporter (5 procent) samt utbildning, pedagogik och kultur (5 procent). Administrativa och externa tjänster står för en försumbar del (<1 procent). Ingen större förändring gällande fördelningen av utsläpp inom de olika inköpskategorierna har skett jämfört med tidigare år.

Under programperioden har flera av kommunens förvaltningar fått nulägesanalysen av miljöspendanalysen presenterad för sig och några förvaltningar har börjat arbeta med aktiviteter för att minska utsläppen utifrån resultatet på deras förvaltningar. Likt tidigare år kommer majoriteten av kommunens utsläpp i från inköp av entreprenadstjänster. Fokus bör därför vara att minska klimatpåverkan i alla byggprojekt, exempelvis genom att arbeta med klimatkrav, samordnad masshantering, återbruk och hållbara materialval med låga CO2-utsläpp.

Exempel på åtgärder kommunen gjort under programperioden för att minska utsläppen kopplat till entreprenadtjänster är:

• Ställt högre krav på fossilfria drivmedel i entreprenader (Se delmål 2.1 - indikator 2.1.2 för mer information).
• Övergått till att använda ECO-asfalt, som har cirka 50 procent mindre klimatutsläpp än konventionell asfalt, i allt beläggningsarbete inom kommunens drift. Kommunen har även infört krav på maximala utsläppsnivåer för asfalt som standard i upphandlingsunderlag.

Exempel på ytterligare åtgärder som kommunen har genomfört under året som bidrar till minskade utsläpp från inköp är:

• Nya kommunhuset och huvudbiblioteket är ett stort cirkulärt byggprojekt med fokus på återbruk som påbörjats under 2025. Exempelvis kommer fasadteglet att återbrukas vilket ger 96 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nytillverkat tegel.
• Efter upphandlingen 2024, som möjliggjorde beställning av begagnade mobiltelefoner, utgjorde dessa 30 procent av alla mobiltelefoninköp under 2025.
• Under 2023 startade projektet Återbruk i kommunkoncernen i syfte att skapa ett effektivt och strukturerat återbruksarbete. Projektet utmynnade 2025 i införandet av ett systematiskt arbetssätt för återbruk inom Huddinge kommun, Huddinge Samhällsfastigheter AB samt Huge Bostäder AB som resulterat i att utsläppen kopplat till produktkategorin facility management har minskat. IT-systemstödet som införts visar att varor för 1,25 miljoner kr och 18 531 kg CO2-ekvivalenter har återbrukats under hösten 2025.

Inom kategorien livsmedel och måltider arbetar kommunen idag i stor utsträckning för att minska utsläppen. Gymnasieskolans måltidsverksamhet arbetar systematiskt med att beakta miljöpåverkan vid upphandling av livsmedel och det pågår även aktivt arbete med att minska matsvinnet. Vård- och omsorgsnämnden har arbetat aktivt för att minska koldioxidutsläpp från livsmedelinköp genom att servera minskad mängd kött och större andel säsongsanpassade råvaror. För att nå ännu längre i arbetet med att minska utsläpp från livsmedel och måltider skulle kommunen behöva satsa på utbildning för enheter som bedriver måltidsverksamhet. Genom ytterligare insatser i måltidsverksamhet kan CO2-utsläppen sänkas än mer.