Stärkt biologisk mångfald i bebyggd miljö

Delmålet som syftar till att bevara och utveckla områden med naturvärdesklass 1 och 2 är svårbedömt, även om uppföljningen visar samma antal hektar med naturvärdesklass 1 och 2 jämfört med föregående år. Nulägesvärdet från 2022 är problematiskt, dels då det saknas en sammanställning av samtliga genomförda naturvärdesinventeringar i kommunen, dels eftersom nulägessiffran är levande i och med att den förändras när nya naturvärdesinventeringar genomförs. Inom kommunen finns en stor andel mark som inte har inventerats utifrån naturvärdesklass och det innebär att nulägessiffran kan öka samtidigt som mark med naturvärdesklass 1 eller 2 exploateras, utan att det syns i miljöuppföljningen. Det tar dock oftast lång tid innan marken faktiskt exploateras.

Kommunen hade innan antagandet av miljöprogrammet fattat beslut om områdena Björnkulla och Loviseberg, där en fragmentering av naturmiljöer skulle komma att påverka. Därför är målvärdet för 2025 för indikator 4.1.1 lägre än nuläget 2022. I dagsläget finns utöver dessa områden flertalet pågående planer där områden med naturvärdesklass 2 finns inom planområdet, vilket innebär risk för exploatering. Inom ramen för miljöbokslutet är det dock svårt att kartlägga om och i så fall hur stor yta av dessa områden som kommer att tas i anspråk. Om/när detta sker bör det dock framgå inför beslut till exempel i tjänsteutlåtande och planbeskrivning att exploateringen innebär en målkonflikt i förhållande till miljöprogrammet.

För att kompensera för intrång i naturvärdesklass 2 i Norra Länna har arbetet med ekologiska kompensationsåtgärder fortsatt. Till exempel planeras våtmarker, biotopvård och hävd med bete på flera platser i eller angränsade till naturreservat. Under 2025 har projektet konkretiserat åtgärder och ansökt om tillstånd för vattenverksamhet och andra dispenser för att kunna utföra åtgärder med start 2026. Åtgärder görs även för att inte orsaka förbud enligt artskyddsförordningen avseende hasselsnok.

För Flemingsbergsdalen har en ”guide för ekosystemtjänster” tagits fram som vägledande dokument för hur olika ekosystemtjänster inklusive de kopplade till biologisk mångfald ska kunna integreras i den framtida bebyggelsen.

I detaljplanen för Lönnen 5 i Stuvsta har kommunen använt verktyget grönytefaktor för att få till ekologiska funktioner och arbetar även med åtgärder utanför detaljplaneområdet för att mildra påverkan och stärka förutsättningar för groddjur och fladdermöss.
I Storängen planeras åtgärder för groddjur, fåglar och fladdermöss för att inte orsaka förbud enligt artskyddsförordningen och vissa av åtgärderna bedöms kunna bidra till en förbättring av arternas livsmiljöer.

Målvärdet för 2025 för indikatorn 4.1.1 har utifrån tillgänglig information bedömts som uppnått, men indikatorn är svårbedömd med bakgrund av de osäkerhetsfaktorer som finns avseende uppföljningen av indikatorn.

Under programperioden har kommunen arbetat systematiskt med att ställa om traditionellt skötta gräsytor till ängsliknande miljöer som stärker den biologiska mångfalden. Under 2022 uppdaterades kommunens skötselkartor och 17 hektar gräsytor identifierades som möjliga att ställa om till ängsskötsel. Denna typ av omställning gynnar pollinerare och andra viktiga arter, samtidigt som det skapar mer varierade och upplevelserika stadsmiljöer för invånarna. Det är även i linje med både kommunens miljöprogram och nationella mål för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Tidigare stickkontroller av omställda ytor, visar på att insekter snabbt hittar dessa ytor. Arbetet har omfattat både fysisk omställning av ytor, utveckling av skötselrutiner samt ökad samverkan internt och med entreprenörer för att säkerställa långsiktiga effekter.

Kommunen har under 2025 fortsatt arbetet med skötsel av kommunägda gräsytor för att gynna den biologiska mångfalden. Inga nya gräsytor har ställts om avseende skötselmetod under 2025. Sammanlagt har 11 hektar gräsytor ställts om och målvärdet för 2025 för indikatorn 4.1.2 är uppnått.
Framöver kommer kommunen att fokusera på skötseln av de omställda ytorna och vidareutveckla processer och metoder för att säkerställa en långsiktig, hållbar förvaltning av dessa för att stärka spridningskorridorer och ekosystemtjänster. Kommunen kommer även att fortsätta arbetet med att ställa om kvarvarande gräsytor som identifierades som möjliga att ställa om till ängsskötsel, identifiera ytterligare ytor med god potential för omställning samt utvärdera och följa upp effekter på biologisk mångfald.