Kommunens långsikta mål är att vara klimatneutrala till 2040. För att nå målet behöver utsläppen av växthusgaser minska drastiskt de närmaste åren. Måluppfyllelsen förutsätter att en hållbar samhällsutveckling säkerställs i hela samhällsbyggnadsprocessen, där kommunen arbetar för ett transportsnålt samhälle, ökar andelen fossilfria resor, har koll på de konsumtionsbaserade utsläppen och underlättar valet av klimatsmarta alternativ. Detta görs genom en långsiktig samhällsplanering, krav vid upphandling och riktade åtgärder.
Klimat och energi
Övergripande mål: Under programperioden ska de geografiska växthusgasutsläppen minska med 25% jämfört med 2019.
- Delområden
- Bedömning
Inom temaområdet Klimat och energi finns delmål om minskade utsläpp från transporter, energieffektivisering och ökad egenproduktion av förnybar el i kommunens fastighetsbestånd samt att minska de konsumtionsbaserade utsläppen från varor och produkter inom kommunens verksamheter.
Alla tre delmål har en positiv trend. För delmål 1.1 och 1.2 ser det trots det ut att bli svårt att nå uppsatta mål, särskilt för indikator 1.1.1, koldioxidutsläpp från vägtransporter, samt 1.2.2, energianvändning i Huddinge Samhällsfastigheters verksamhetslokaler. Det tredje delmålet, 1.3 kopplat till konsumtionsbaserade utsläpp, är svårbedömt då såväl delmålet som tillhörande indikator är nytt för programperioden. För indikator 1.3.1 syns en minskning, vilket är positivt, men det har inte kunnat analyseras vad som ligger bakom resultatet, vilket också gör det svårt att bedöma huruvida kommunkoncernen är på rätt väg att nå målvärdet eller inte.
Utsläppen från transporter står för majoriteten av de geografiska utsläppen i Huddinge och resor med den egna bilen dominerar. Statistiken avseende koldioxidutsläpp från vägtransporter (indikator 1.1.1) har en eftersläpning, varför den senast tillgängliga statistiken är från 2021. Jämfört med 2020 är utsläppen i stort sett oförändrade. Från nuläget 2019 märks fortfarande en minskning, men då ska man komma ihåg att 2020 och 2021 års siffror är starkt påverkade av pandemin och de förändrade resmönster som dess restriktioner medförde. Det har under året dykt upp nya verktyg för att följa utsläppen från transporter i kommunen. Google har tagit fram tjänsten Environmental Insights. Tjänsten är kopplad till Google Maps och använder samlad platsinformation från användarresor för att dra slutsatser om trafik, färdsätt och totala körsträckor i en stad. Dessa kombineras sedan med en uppskattning av fordonstyper och genomsnittlig bränsleförbrukning för varje resa. Den statistik som finns att tillgå från denna tjänst visar att utsläppen från transporter i kommunen minskade mellan 2018–2020, för att sedan tydligt öka mellan 2020–2022.
Med utgångspunkt från 2021 års värde behöver utsläppen från vägtransporter minska med ytterligare drygt 27 % för att nå målvärdet för 2025. Det motsvarar minskningar på i snitt 6–7 % per år fram till 2025. Sannolikheten är stor att 2022 års siffror kommer indikera att tidigare trend av utsläppsminskningar planat ut, eller att det i värsta fall blir en uppgång igen, till följd av att resmönstren blir mer ”normala” igen.
Kommunens rådighet över invånarnas transporter är begränsad och styrs i hög utsträckning av teknikutveckling och lagstiftning och styrmedel på nationell nivå. Kommunen har dock rådighet över infrastrukturen och kan genom utbyggnad av infrastruktur och som trafikreglerande myndighet skapa förutsättningar för överflytt från bil till mer klimatsmarta trafikslag.
Koldioxidutsläpp från resor som kommunen ansvarar för ökade från 292 ton 2022 till 355 ton 2023, vilket motsvarar en ökning med drygt 20%. Ökningen förklaras framför allt av ökat flygresande, men även koldioxidutsläpp från resor med egen bil i tjänst (milersättning) ökar, likaså drivmedelsförbrukning från exempelvis bensin. En anledning till det tros vara att etanolfordon tankas med bensin. En informationsinsats kopplat till det gjordes under 2023. Förhoppningsvis tankas mer etanol framöver.
2023 användes förnyelsebara drivmedel i 61,7% av personbilsflottan, vilket är en ökning med 14 procentenheter jämfört med föregående år. En kommungemensam upphandling av ett standardsortiment av fordon pågår. Avrop av nya fossilfria fordon har därför bromsats i avvaktan på upphandlingen. Förseningen förväntas dock inte påverka den samlade målsättningen med en fossilfri fordonsflotta år 2025.
Utsläppen från flygresor ökade kraftigt under 2023. 2022 låg utsläppen från kommunens flygresor på 114,8 ton. 2023 var utsläppen cirka 150 ton vilket är en ökning med ca 30 % eller 35 ton. Noterbart är att barn- och utbildningsförvaltningen står för 107 ton av dessa utsläpp, det vill säga omkring 70 %. Det är med andra ord viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen ser över på vilka sätt de kan minska utsläppen från flygresor. Barn- och utbildningsförvaltningen har under våren 2024 påbörjat detta arbete.
Utsläppen kopplat till tjänsteresor kommer behöva minska, framför allt vad gäller flygresor. Ett sätt att adressera kvarvarande utsläpp vore att revidera kommunens riktlinjer för resor i tjänsten.
Kommunens fastighetsbolag arbetar kontinuerligt med energieffektiviserande åtgärder. Huge Bostäder AB bedöms ha relativt goda chanser att nå målvärdet till 2025. Trenden för delmålet är positiv även för Huddinge Samhällsfastigheter AB. Det kommer dock vara en stor utmaning för bolaget att nå målvärdet till 2025. Bolagen har olika fastighetsbestånd med olika behov och möjligheter att få ned energivändningen. Utsikterna för att nå målet om 2 MW egenproducerad energi från solceller under programperioden är goda, trots att man fram till och med 2023 enbart hunnit installera 0,3 MW.
Huddinge kommuns konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp från varor och produkter uppgick år 2023 till 27,4 kiloton koldioxidekvivalenter. Majoriteten (45 %) av dessa utsläpp kommer från entreprenader såsom mark- och anläggningsarbeten, gatu- och parkarbeten samt fastighetsförvaltning och byggentreprenader. Därefter kommer utsläpp från inköp av livsmedel och måltider (18 %), omsättningsvaror (10 %), facility management (8 %), IT och telekom (7 %), fordon, maskiner och transporter (7 %) samt utbildning, pedagogik och kultur (5 %). Administrativa och externa tjänster står för en försumbar del (0,2 %). Jämfört med 2022 har kommunens konsumtionsbaserade utsläpp minskat med ca 5 % samtidigt som kostnaden för kommunens inköp är i princip densamma som 2022. För att kunna säga om minskningen beror på skillnader i vad kommunen köpt in utifrån behov jämfört med föregående år eller om det beror på mer hållbara inköpsval krävs att en djupare analys av data görs. Det är framför allt inom kategorierna omsättningsvaror och utbildning, pedagogik och kultur som utsläppen är lägre än föregående år. Även inom kategorierna facility management och IT och telekom har utsläppen minskat något. Inom kategorierna entreprenad, livsmedel och måltider samt fordon, maskiner och transporter har utsläppen däremot ökat jämfört med föregående år.
Då nuläge och målvärde för indikatorn antogs under hösten 2023 har kommunens förvaltningar inte hunnit börja jobba med denna indikator under 2023. Ett mer riktat arbete kopplat till resultatet av miljöspendanalys kommer att påbörjas under 2024. Under 2023 startade projektet Återbruk i kommunkoncernen i syfte att skapa ett effektivt och strukturerat återbruksarbete inom kommunkoncernen. När ett systematiserat arbete med återbruk av möbler och andra inventarier finns på plats kommer utsläppen kopplat till produktkategorin facility management att minska. Projektplanen för projektet sträcker sig till september 2024 och bland projektmålen finns bland annat inköp av ett IT-systemstöd för lagerhållning och beställning av återbrukade varor, identifiera och ta i bruk en återbrukslokal, samt framtagande av ett styrdokument för försäljning och återbruk.
För att nå målet för temaområdet som helhet behöver kommunen och fastighetsbolagen intensifiera arbetet och öka förändringstakten.